December
8

.

November

16
Träning i höstdimma......
det kändes som att komma upp till Sören tidigt i gryningen och träna idag trots att klockan var över 10.
Vilket j-va mörker!!!!
Det blev en oväntad träning för Sören hade parningsbesök av 2 st finskor. 
En kände jag igen som Andrea Standertskjöld och de följde med och tittade på när vi tränade.
Det satte en viss press på oss hundförare. Träningen var svårt sa Sören flera gånger och det märktes på hundarna men det gick ganska bra ändå. Andrea sa att upplägget var riktigt bra och kul. Hon bedömde oss vid några tillfällen och jag fick 17 och 20 poäng, vilket jag var nöjd med med tanke på hur svårt det var.
Upplägget bestod som vanligt av målområden, tajta störningar och mycket minnesmarkeringar. Nytt var att han sköt tvärs över "linjen" ut till målområdet där tidigare en hund tränats i stoppsignal och boll kastats.
Hundarna skulle alltså hålla reda på 3 olika saker i området där de skulle springa rakt igenom. Dessutom låg målområdena med transportsträckor emellan så det gällde för alla att minnas. 
Hundarna var jätteduktiga men ibland klantade vi förare oss med att blåsa där vi inte skulle eller tvärt om......
Våra hundar får stå ut med mycket. Jag försökte att ta god tid på mig i varje skick och stopp och tänka på vinden, vinden, vinden..... 
Stövlarna hade 2 ton lera under och berghällarna var såphala - ja, vad utsätter man sig inte för frivilligt?

:

11
Slit och släp.......
husse tyckte att det var dags att slipa våra parkettgolv.
Det medför en massa jobb förstås. Utrymma rummen på alla möbler är en sak och det betyder inte bara att kånka och bära - man skall lägga pussel också så allting får plats. Tur att vi har uterummet - det svalde en hel del.
Om jag inte svarar på mail så beror inte det på slöhet eller annat ointresse utan för att datorn står snyggt och 
prydligt på sin plats längst in, oåtkomlig, i ett övermöblerat rum!
På fredag skall det vara inflyttningsklart. Säger dom! 
Hundarna får också maka på sig och sover och äter i "källaren". Det går "fina" Asti förnär.
Man ser hur tydligt som helst att hon härstammar från ett Majestät! Det är inte värdigt henne att sova i
 fängelsecellen - där nere. Alla vet hur snabb hon kan vara och eftersom hon alltid vill vara först har hon tränat 
många gånger att smita emellan alla hinder. Hal som en ål.

Annika: försöker du mästra mig när jag skrev SJaCH med stort A?
Jag ville bara att du skulle känna dig lite speciell!

10
Tack Annika och Mona för en trevlig kväll.........
Vi avslutade 2009 års Vallentunaprov och planerade 2010!
Det kommer att bli årets bästa prov!!!
Vi har tillgång till fantastiska marker  och  provet är inte svårt men utslagsgivande.
Det sätter hundens kvalitet i första rummet.

Se´n vill jag sent om sider GRATTA vår duktiga Annika som med sin lika duktiga Tindra
(Luttergärdes Tina Tärna) nu i höst blev NJCH o SJCH. Ni är sååå duktiga!
Nu väntar nästa mål "SJACH"! (med eller utan parenteser)

9
Vart tog helgen vägen..........?
Jo.....vi slet som djur i två dagar med inventeringen.
Nu är vi kanske lite amatörer på området, vi har lärt oss en hel del - så till nästa gång hoppas vi ha halverat tiden.
Nu återstår kanske en 1/2 dag till att sammanställa och räkna ut värdet på vårt lagen. Det skall bli jättespännande!
Det är nu vi kan se den verkliga balansen i företaget.

Hundarna fick vara hemma med husse. Meira bryr sig inte så mycket men lilla Asti...hon saknar sin matte!!!!
Nu skall jag ta en lång skogspromenad med dem och ta igen lite kvalitetstid.

4
Atjooooo.....
en förkylning har invaderat mig - som tur är verkar det inte vara någon svinig  influensa ....
Att ligga sjuk finns inte på kartan för mig just nu. Vi bygger om i butiken och the show must go on....
På söndag väntar vår första inventering och jag undrar hur många artiklar vi egentligen har? Massor....

Jag har införskaffat några "tankeleksaker" till mina hundar eftersom de är så intelligenta och deras hjärnor måste ju stimuleras.
Det visade sig att de själva utsåg var sin favorit (?). Asti lade beslag på en "Dog Twister" med tårtbitar som skall flyttas för att komma år de efterlängtade små, små godisbitarna som gömmer sig. Hon har blivit en fena på att flytta med tassen.
Meira tyckte att en platta med cylindrar, som man skall plocka bort, var något för henne. På den kan man inte använda tassarna för lyckat resultat utan där gäller munnen.
När jag sedan medvetet bytte leksak för dem försökte Asti att använda tassarna även på den nya men blev stående och försökte "tänka ut" hur gör man"?  Meira gjorde samma sak, använde munnen men det gick inte på de fastsatta tårtbitarna.
Jag fick en funderare: är de vana att använda tassar resp. mun som arbetsverktyg. Jag har aldrig tänkt på om Asti använder tassarna mer än Meira eller tvärt om.
Tillslut fixade de allt men det verkade inte lika självklart för dem.
När jag nu sätter ner plattorna på en gång går de fram till sina favoritplattor. Konstigt va....?
Jag hade inte väntat mig det resultatet.

2
Äntligen lite proffsträning igen...
Idag for vi i ottan upp till Sören. Struntade i det obligatoriska kaffet och körde direkt till skogen. 
Här skall inte missas någon träningstid.....
Vi började med 2 st målområden och en störning med apportkastaren. Det fixade alla hundarna galant!
Sören sa de var ganska svåra apporter men nu har hundarna jobbat så mycket med sådana övningar att de är jätteduktiga. Nytt för dagen var att en fick gå iväg och vi andra kom överens om att lägga ut ett sök just för denna hund. Asti fick ett sök som låg nära, nära och nergrävda eftersom hon kan rusa iväg och ta för sig. Hundföraren fick själv säga att nu fanns det inga apporter kvar ute (den visste inte hur många som lagts ut) utan skulle se på hunden och även memorera om den varit över hela området. En nyttig och kul övning!

Oktober

21
Eftersom det inte blev någon träning.....
hos Sören igår, blev det istället andjakt hastigt och lustigt för vår del. Jag hade tacka nej till den eftersom vi inbokat träningen. Men så föll det sig så  att jag fick åka och apportera ändå.
Det var få änder kvar så det skulle nog inte skjutas så mycket så jag fick en inlevelse. Skulle Asti få chansen?
I sista stund bestämde jag mig. Rätt eller fel!
Asti skriver på sin Blogg "att för en gång skulle fick jag visa för världen vad jag är avlad och född till"!
"Jag satt tyst och stilla vid mattes sida och bara väntade på kommandot med stort K "Asti".  Sedan apporterade jag in 7 st till henne - lätt som en plätt". 

Jag trodde hon skulle varva upp ordentligt men ack vad jag bedrog mig. Tagen av stunden satt hon bara där.
Asti kan verkligen överraska!

18
Retriever-SM på Sundsta

Vinnaren Anders Carlsson med Fetch!
Övriga bilder

13
Nu kan jag pusta uuuut.......
jaktprovet gick jättebra. 
Domaren tyckte att vi inte skulle ändra något om vi gör ett prov nästa år igen. Det var kul att höra!
Det var inga konstigheter - hade man bara näsan med på söket så var det rakt och enkelt.
Sedan uppstår olika saker ändå som trasslar till det för en och annan. Det vet  jag!
3 st 1:or blev det. Vi hade turen att klara oss från regnet ända till prisutdelningen då det kom en rejäl skur.
Så typiskt men så är det svenska vädret.
Gårdagen ägnades åt allt pappersarbete som tillhör provet. Statistik hit och statistik dit.......

Idag snöade det när jag åkte till Vaxholm..... hoppas det var tillfälligt. Vill inte ha vinter redan.....!

Den 10:e fyllde Meira 9 år men hon låtsas inte om det. Fortfarande hoppar hon över stock och sten, still going strong
och tog in 17 änder fort och lätt på andjakten.

9
Slutspurten inför jaktprovet......
på söndag går jaktprovet i Vallentuna och jag tycker det känns som om allt är klappat och klart. 
Jag har nu koll på ALLA papper som skall hit och dit - en del skall med på provet  och en del skall till återbetalning.
Snygga kataloger ligger färdigtryckta och allt vilt vilar än så länge i frysarna.
Men det är bara lugnet före stormen. Listan är lång på det som bara kan göras timmarna innan start.
Det blir en very early morning och dessutom har DOM hotat med regn.....
Problemet med att ha prov på hösten är mörkret som kommer skenande. 
Vi kanske får uppleva SSRK/Ö:s första mörkerprov! Vi döper om det till nästa år: Nattprovet i Vallentuna!!!

Asti är en duktig löperska, hon har bara droppat 2 droppar vad jag har sett.
Asti är bra på allt!!!! Nästa valpfundering blir inte lätt - hur toppar man Asti?
Finns hon/han?  

6
Tisdag = träning hos Sören......
oj, vilken toppenträning vi fick i nästan 3 timmar.
Vi tog oss ut på den berömda stubbåkern igen. På programmet stod kluriga markeringar och linjetag med störning (bl.a).
Efter 1/2 timme kom en störning som vi inte riktigt hade räknat med! En jättestor traktor med en lika stor harv baktill och han körde runt oss hela tiden. Men vad är det för våra hundar....de lät sig inte besväras det minsta av detta monster.
Alla 3 hundarna var fokuserade och gjorde verkligen sitt jobb på bästa sätt. Vi som höll i spakarna gjorde väl ett ganska bra jobb vi också för Sören var helnöjd med oss fast han fick  "bråka" lite på vårt sena agerande ibland. Eftersom vi får så´n superhandler-träning varje gång så vad det väl sjutton om inte det skulle märkas någon gång! 
Jag är helnöjd med Asti - hon lyder mina tecken och signaler bra. Hon lämnar allt i hand (!) och idag gick "fot" bättre än på länge.
Ibland kan hon "frysa" fast när jag blåst stoppsignal och försöker få henne väster eller höger. Varför vet jag inte men det kan bero på att hon fått en tillsägelse innan och blir då kanske lite osäker...(?)
Strax innan kl 18 började mörkret komma och vi gick in i stugvärmen och fikade och snackade en massa intressanta hundsnack,
bl.a typerna "Labrador" och "Labrador", vilket ledde till många hjärtliga skratt. 

Nu har Asti bara 1 vecks löp kvar. Skööönt!!!!

September

30
Såååå skönt.....
det är med hösten! Det har blivit min favorittid!
Myggen är för länge se´n uppätna och fästingarna söker sig till värmen i rådjurens pälsar. De obehagliga kräldjuren, ormarna, har ringlat in i jordhålor och vinterdvalan.
Luften är hög och sval och färgerna är så vackra mot den klarblå himlen.
Inne kan man tända levande ljus ....... 
Allt är frid och fröjd och andjakterna är i full gång. Det är något visst med hösten.
Håller ni inte med.........?

Asti har en ovanligt låg profil och går omkring och tycker mest synd om sig.......öronen är lågt ställda och hennes blick är något bedjande...... hon lööööper och det är verkligen hemskt. Vi tränar på som vanligt och då märker man inget  men efteråt är hon så ynklig och vill helst bara ligga vid mina fötter.

25
Asti´s protokoll

23
igår tisdag - träningsdag hos Sören......
igår firade vi att Lotta tog sin 2:a 1:a i ÖKL på Brunnsholm. Hon hade med sig en liten Jägermeister år oss var. 
Så då firade vi också Sören som fick cert på A-prov i helgen. 
Vi har så trevligt på våra träningar!!!
Igår snäppte han upp träningen lite.  Det var 3 timmas drillning på olika stubbåkrar.
 Walk up med störningar och 3 målområden åt gången som vi ibland själva hade svårt att ha koll på + att markera skjutna 
dummy mitt på fältet. Det ställde stora krav även på oss. Hundarna fick hela tiden byta terräng och gränser. 
Upp på kullar, över diken, ut på plöjd åker och in i hög vegetation.
Vi fick känna på att även om hundarna går rakt i vanliga fall så kan terrängen ställa till det.
Vi fick dirigera upp hundarna till ett avsmalnade hörna av fältet och på vägen fanns landtungor och buskar på sidorna. 
Det var svårt - för hundarna drogs gärna ut i dessa områden. Nyttigt att tänka på. Målområdet var dolt och vi började 
skicka på ganska  långt håll. Sören börjar bli övermodig med våra hundar!!! Med lite tålamod klarade alla hundarna uppgiften.
Vi var uppe i långa sträckor på 100 m ibland.
Asti kändes lugn men taggad, hon var tyst och jag koncentrerade mig mycket på "fot".

Hundarna var jätteduktiga och höll ihop hela tiden och när mörkret började falla var vi alla nöjda och trötta.

Attans då..... Asti började löpa igår. Vi som skulle ha så kul på WT på söndag...........

.

22
Vilken lycka.....jag har en ny hund....
det kvarglömda chipet passade perfekt och Asti fattade direkt!
Birgitta, du har möjligen inte ytterligare ett kvarglömt - jag såg det är tomt på platsen
"fotgående på prov".

Tack Birgitta för att du påminde mig
det är så lätt att glömma den krokiga, slingriga vägen fram till där Asti och jag står idag.
Många tårar har fällt och svärord yttras men det har varit värt allt.
Jag har en guldklimp att förvalta och tänker INTE ge upp förtroendet jag fått.
Jag har inte lärt Asti hälften så mycket som hon lärt mig!
Du hade så rätt när du sa till mig "vänta till hon blir 4, då först är hon mogen"
Det stämmer så väl.

20
Nytt prov - nya hyss.......
dagens prov bjöd på ännu en överraskning.........
Asti startade med att inte spika en landmarkering, som jag är så bortskämd med att hon alltid gör.
Därpå följde en vattenmarkering bakom vass vilken hon spikade.
Sedan följde en lång transportsträcka över en bergknalle till nästa vattenmarkering som hamnade på samma ställe som tidigare men det  blev en ny vy för hunden. Därefter  ytterligare en lång transportsträcka med skott fram till söket. 
Där visade Asti sin kvalitet.
Näsan hade hon på hela tiden, tog för sig av marken och var följsam i skicken dit jag ville. Hon tog in alla vilt spontant och med bra grepp men INGET råkade hamna i min hand (!). ......Så kom sista landmarkeringen - ingen spik där heller men hon 
jobbar på och löser uppgiften bra.
I passivitetet satt hon tyst och ganska stilla. ja, allt detta var värt en 2:a och domaren tyckte att jag skulle åka hem och träna avlämningar i köket. Va?? Asti som har så fina avlämningar!!!  Tror han på fullaste allvar att jag startar en hund som inte 
kan lämna av ordentligt? !

Fotat har Jörgen Norrblom.

19
Fel i aveln.........?
Jag tror Asti har en hjärncell med glapp i....!!!
Ibland går det så himla bra att komma ur vattnet och lämna av i hand... och.... ibland har hon aldrig hört talas om det....
Driver hon med mig????

Lägger hon ner vattenapporten i morgon på provet, sätter jag det på uppfödarkontot!  :-)

Idag har jag tränat "låg profil"- håll dig på mattan - imorgon har jag den STORA tummen med mig!

.
17
Dagens status.....
liiite pirrigt känns det inför söndagen....

Imorgon skall vi på begravning......igen.......
Det är min gamla favoritmoster "Bebe" som får sin sista vila. Hon blev 91 år och jag saknar henne så.
Min äldsta moster blir 96 år  och mamma är 93 snart.
Vilken släkt jag har!!!

15
ja, nu har jag att göra........!

91 ANMÄLNINGAR till vårt off  B-prov den 11 oktober och bara 16 hundar går till start.
Lite mycket att administrera och olycklig uppgift att lotta bort så många.

Träning har Asti och jag haft - både hos Sören och vid vattnet här hemma.
Igår fick hon göra ett jättesök med 9 apporter i kuperad terräng och verkade inte speciellt tagen av det. 
Imorgon blir det viltsök med 8 apporter. Klarar hon det klarar hon väl 6 apporter på provet.
Nu får det gå som det går på söndag........

9
Finslipar formen.......
gör vi just nu fram till ev provstarter - både till B-prov och WT.
Att försöka få Asti att inse det idiotiska i att kasta sig ut i det blå har inte lyckats.
Varför skall man ta det lugnt när man kan göra allt fort...fort...?
Vi tränar med vilt samt avlämningar vid vatten och Asti älskar att forsa fram vare sig det är i vatten eller blåbärsris.
Kul hund jag har!!!!! Jag älskar verkligen hennes attityd!!!!

Asti landar .......

2
Var tar tiden vägen......hinner inte uppdatera längre!
I måndags var Lotta och jag iväg en sväng till Jenny för att bössträna.
Vi gick rakt in i skogen med hundarna fot efter skytten (Jenny). Det är betydligt svårare än att gå på 
plan öppen mark, typ gräsmatta. Asti gick som vanligt på sitt eget sätt men betydligt lugnare.
Hon har en tendens att vilja ta 2 steg lite fortare än jag men korrigerar sig själv hela tiden.
Jenny sköt och kastade och vi fick hämta själva ibland. Jenny vill nog se hur vi markerar (!)
Vi tränade också passivitet - det blir ju naturligt när 2 hundar tränas och det gick alldeles utmärkt!
Hennes öron spelar med hela tiden - som radarskärmar - ingenting missas när annan hund arbetar.
Avlämningarna vid vatten går riktigt bra nu så idag skall jag träna med fågel.
Vi får se om hon lägger ner dem eller inte....?

Augusti

25

Astis protokoll från "Prövet" i Norge

Underbar träningsdag - em - kväll.....
1:a Sören-träningen efter sommaruppehållet hade vi igår på en stubbåker i sol.
Vi gick i den sköna sensommarvärmen och tränade "tecken", störningar och minnet.
Det var bara Lotta och jag och det passar Asti perfekt. Det blir lugnt och tryggt.
Lotta vill träna att Kirrac känner sig trygg "där ute" och vågar springa långt och jag...ja,  jag tog chansen att träna fotgående 
och lugnt runt fötterna lite extra noga. Asti känns stabil och inget pip kommer längre. Igår lade hon sig ner flera gånger.
Hundarna var så duktiga i de övningar som Sören hade lagt upp så han fick tänka till lite extra för att försvåra lagom 
mycket med utmaning
Det blev en lång träning - 4 timmar för 2 hundar, men vi började med att fika i 1 timme och snacka prov. 
Det är träning det också för man frågar och löser problem på ett annat sätt då.

Efter provet i Norge känns Astis och min relation mycket närmare. Det märktes tydligt att hon tyckte det var KUL!!!

Nu skall vi koncentrera tränandet till avlämningar vid vatten och fotgående, fotgående och fotgående.....
Alla har vi våra problem och det verkar tyvärr så att vi får samma problem med alla hundar vi har. Jag har sett det hos andra också.
Har man problem med inlevereringar så kommer det igen på nästa hund och 
är inte fotgåendet korrekt så blir det lika på  nästa hund.
Visst är det märkligt?

17
Väl hemkommen från Norge känner jag mig lite trött och sliten men glad!
I fredags morse packade Annika och jag in hundar, regnkläder och lite vin för att pröva lyckan på norskt jaktpröve.
På lördagen startade Annika Tindra i EKL och gjorde ett kanonprov och fick sin 1:a. Det var ett mycket tjusigt framförande. 
Stabilt och snyggt och med dagen bästa vattendirigering! Ni är sååå duktiga.
Samma eftermiddag skulle Asti gå sitt Kvalificeringspröve för att få starta i NKL på söndagen.
Om det var soligt och skönt innan så öppnades himlens portar då prövet satte igång! Kanske för att kyla ner Asti något.(?)
Nu klarade hon det så klart och vi fick diplom.

På söndagen skulle så Asti bekänna färg. Vi åkte i ottan till området för att "bara" färska upp minnet på henne.
I Norge får man ett katalognr och på provdagen lottar man startordningen. Jag drog en vinstlott med nr 2.
Asti kändes lugn när vi gick fot i väntan på vår tur men jag känner ju henne och hon är en mästare på att kamouflera allt!
Sedan gick allt i en enda virvelstorm. Provplatsen var en genomdränkt, vattensjuk, sumpig myrmark vid en tjärn.
Man blev tilldelad en liten bit fast mark som jag fick balansera på genom hela provet. Att ta ny mark vid söket t ex förenades med att sitta fast till knäna i sumpen och var inget att rekommendera. 
Tänker er nu in i situationen: jag skall ha tummen hela tiden i ögat på Asti samtidigt som jag skall hålla koll och styra henne i 180 km och inte tappa fotfästet. Det var värre än ett Aerobicpass på gymmet!
Under hela provet for Asti helt obekymrad av den tungsprungna marken. Levererade in dummy efter dummy i en kaskad 
av vatten, lyssnade på mina signaler och kändes helt i hand. Totalt obegripligt!!!  Hon har inte mycket kondition just nu utan allt gick på ren vilja och ett jädra anamma. Det är ett stort kraftpaket jag skall styra med små medel!

När uppvisningen var slut hade domaren tappat andan och fick till slut fram ett "Tack" och "Kritiken kommer strax".
När han återfått lite luft i lungorna stapplade han till oss i vattensörjan och fick fram något i stil med : 
Detta är en hund med stora retrieveranlag.......Jaha... det visste vi ju......och sedan började han undra om hon inte skulle orka ett prov till. (?) .....ää...jaha...hm.....vad har det med saken att göra. Hade han fått syrebrist i hjärnan under Astis show?
Han avslutade kritiken i samma förvirrade undran om  "hur långt kan hon simma i denna höga fart på detta kraftfulla sätt?"  
Ja, vad svarar man på det. Jag har ingen aning men det är förmodligen till Finland.
Asti har nog för alltid satt ett mäktigt avtryck i en norsk domarens hjärna.
Ole J Andersen är en mycket trevlig domare och skall döma på Eskilstunaprovet i år. 
Rekommenderas att starta för när han återfått andan!

I bilen hem hade vi många hjärtliga skratt åt min underbara hund!

Tack Norge för att pent arrangemang på hygglie marker!  

9
Det tropiska värmen fortsätter.....
Gunter spolar taket fri från mossa med högtryckstvätten och jag håller mig inomhus och 
funderar på höstens träningar med Asti. Jag har några val - kvalitet och pris hör som bekant ihop.
Hur mycket tid och pengar man lägger ner på hundarna törs jag inte ens tänka på men
för mig är det livskvalitet och får kosta.

Jag och min veterinär hade en diskussion ang hundarnas sporrar.
Han ansåg att speciellt på jakthundar bör man ta bort dem när valparna är ca 2 dagar gamla. Då är det ett enkelt ingrepp.
Då har man eliminerat ett problem, anser han. Ja, kanske....varför gör ingen uppfödare det då?
Eftersom Asti har sporrar som står ut lite från benet har jag länge funderat på (inte om utan när hon  fastnar eller bryter dem) att kanske ta bort dem.
En kall vinterdag föreslog veterinären! Vi får se.

5
Lite bilder från semestern.

Asti är lite undrande: varför inte bada  när vi är vid vattnet?
Vi tränar lugnt, lugnt på stranden och det har gett resultat. Inget hoppande och inget "upp i varv".
Vatten skall inte betyda "hjoho - här kommer jag".
Nu kan vi bara stå och titta ut över viken och se änderna simma och inget annat händer.
Nästa vecka skall jag stegra vattenträningen lite i taget. 
Målet är att ha en lugn hund vid sidan och att avlämningarna är 100%. Simma och markera kan hon!

Tittade i min träningsbok under rubriken vatten: Hittade Ingelas träningstips. träna ofta vid vatten men inte alltid i det. Klokt!!!
Ofta åker man till vattnet bara för att träna just bara vatten.

2
Vad lyxigt.....
att få tillgång till en privat sandstrand i Djursholm!
Min "för detta" har sjötomt och har gett mig tillåtelse att träna vatten så mycket jag vill. Toppen!!!
2 min med bil och vips är Asti och jag på plats.

Juli

31
Väl hemkommen från semestern........
och det känns sorgligt att lämna sommarmånaden juli på något sett. Nu stundat arbete,  jaktprov och jakterna tid.
Hundarna har varit på kollo hos Anne Nerell medan vi bilade i norra Tyskland utmed Östersjökusten från polska gränsen till den danska och sett många intressanta saker och platser, bott bra och ätit gott. Vädret har varit fint hela tiden och det är ju en förutsättning för humöret! Dessa trakter har ju varit svenska en gång i tiden under 1600-talet och en del namn finns fortfarande kvar. Intressant var  besöket i Peenemünde där Werner von Braun började experimentera med V1 och V2 raketerna och som senare lade grunden för dagens rymdfärder. Det är ju 40 år sedan  Apollo-projektet och den första månlandningen lyckades och de hade en mycket bra och överskådlig utställning om det just nu. Det gick föresten också en bra serie i svensk TV i 4 avsnitt om kapplöpningen i rymden nyligen där man fick veta allt om W v B:s spännande liv.

Nu kommer en intensiv träningsperiod för hundarna. Asti mängdtränas (= avdramatisera) vid vatten och båda skall 
upp i kondition med cykling. Genom det hoppas även jag gå ner några kg!
Lite viltträning skall väl också hinnas med för att upprätthålla den spontana inställningen.

.
14
Oj, vad jag har blivit lat......det måste vara värmen som gör det!
Det som hänt så mycket på senaste tiden och jag har inte delat med mig av någonting.
Den 7 juli hade vi "avslutning" hos Sören med ett B-prov i ÖKL.   Ja, just det! Jag skrev rätt och Asti som 
inte ens har startat i NKL ännu! Sören tycker att hon klarar det och då säger man inte emot! 
Vi började med en dubbelmarkering med 2 kastare, vilket innebar att viltet hamnade lång ifrån varandra. 
Den första hamnade dessutom i hög växtlighet. Asti fixade det galant.
Därefter gick vi till söket med 7 vilt. Området var  klurigt med olika "gränser" i vegetationen. 
Asti började med att ta in en fasan som låg närmast och sedan arbetade hon sig ut och tog in 4 st fåglar till. Därefter började konditionen svikta och hon gjorde egna gränser, vilket innebar att hon inte sprang tillräckligt långt ut trots att hon tidigare hade varit ute i yttersta kanten på söket så det var inte det att hon inte tog för sig. Vi bröt söket för att göra ett långt linjetag, som hon fixade utan problem och kom hem med haren som låg bortom en stor sten. Efter det fortsatte vi med söket och de andra 2 pippisarna kom så småningom in de också. Därefter kom en enkelmarkering 10 meter bortom den första markeringen i det höga växterna och den spikade hon.
Hon är helt spontan på allt vilt och grepp och inlevereringarna är bra så nu blir det cykling för mig och 
Asti så konditionen är på topp på startdagen.

Vattenträningen hos Annika blev en drillning i att gå fot fram och tillbaka vid strandkanten. 
Ibland fick hon hämta en dummy i sjön när hon gått fint ett tag och då provade vi också olika avlämningstrategier. 

En kväll kom Fran och Aska (Streamlights Nickis Outstandingash) för lite viltträning i kohagen. Vi lade ett sök för Aska men 
hon är inte riktigt bekväm med att ta vilt än så Asti fick hämta in alla. 
Med lite mer viltvana så går det nog utmärkt för lilla Aska i fortsättningen.
Kul att ses en stund och lära känna din hund, Fran! 
Lycka till med henne fortsättningen!
Intressant att se 2 så snabba, med stor jaktlust och fokuserade hundar men ändå så olika. 
Av vad Fran berättade är nog Asti en mjukare typ av hund! 

2
Rätt dag....
för vattenträning hos Jenny var det idag. Kola-Lena, Monica och jag åkte iväg på eftermiddagen när 
det var som varmast och det svalkade liiiiite vid sjön. Ingen vind att tala om, alltså.
Alla hundarna fick långa markeringar ute bland näckrosor - inte helt lätt men med mer eller mindre stöttning 
hittade alla sina apporter.
Vi avslutade med att Jenny satte fast dummisar i näckrosorna när hundarna såg på men avståndet var långt och det tog tid innan vi skickade hundarna så det blev "minneslinjetag". Asti fixade sin första apport mycket bra och på nästa fick jag blåsa en stoppsignal 20 meter ut och det lyssnade hon på för att sedan skickas på UT. 
Det var en skön bekräftelse att denna lilla hund med den stora vattenpassionen hade ett öra bakåt till mig! 
Jenny sa att Asti blir en stark vattenhund!

Jag åkte hem med huvudet fullt av råd hur man stöttar hunden 50 -80 meter ut på vattnet så att självkänslan byggs upp
och hunden klarar svårigheterna. Det är svårt att stoppa en hund som vänt hemåt på grund av osäkerhet och 
få ut den igen.

Juni

26
Hinner inte med.....
Det händer så mycket just nu så vissa saker ,t ex hemsidan, har lägre prioritet. 
Eller är det värmen som gör att allt går långsammare.....?
Vi hade som vanligt träning hos Sören i tisdags. Monica S följde med denna gång så vi var fyra. Sök på begäran blev det.
2 olika terräng fick vi och första söket fick hundarna gå en och en. Det andra fick vi varva 2 och 2 och ta in 2 dummy var.
Asti klarade passiviteten bra. Hon är stor dam nu och har fattat galoppen att vänta på sin tur. (oss emellan trodde jag aldrig hon skulle acceptera det). Vi avslutade kvällen med att gå en mini-walk up i skogen, vilket var ganska svårt att markera bland trädstammarna. Nu tror jag hundarna såg bättre än vi. Asti gick bredvid mig på hennes vis att gå fot.
Det ser ut som hon dansar en dans. 2 snabba steg fram, vänta in mig och gå 2 snabba till.......Jag behöver inte säja något hon kommer på sig själv. Det ser säkert ganska roligt ut men jag måste göra något åt det.
Tog fram anmälningsblanketter för B-prov igår och studerar alla tänkbara prov..... hur lång är det...... vilka domare.....hur ser marken ut.......(nej, visst nej, det är inte Meira jag skall starta),......vilka prov har bra vilt........ ja, det är inte bara att anmäla......!
Domarfrågan är alltid kul att diskutera. Åsikterna går isär ganska mycket. Alla har erfarenheter på många sätt men det finns faktiskt några stycken som alla verkar gilla och gärna startar för. 
Jag har också mina favoriter men det är hemligt. (oh, vad jag gillar cliff--hangers)

Asti verkar må bättre och äter nu normalt fast jag har dragit ner lite på mängden. Hennes fina midja började bli obefintlig. 
Bäst att göra något åt den inför Bikini-säsongen.

.

17
Sörenträning igår....
långa linjetag och stoppsignal stod på schemat efter önskemål från oss.
Efter lite "uppläxning" gick Asti fot  alla 4 timmarna och sa inte ett pip. 
Jag känner  mig lugn och trygg med henne nu men jag kan inte släppa koncentrationen för det märker hon direkt. 
Till och med hoppande var obefintligt!!!
Sista timmen gick vi på walk up och Sören kastade en dold och sköt efteråt ett skott i samma riktning. Vi visste att dummyn låg ca 10 meter rakt ut från honom men hundarna såg inte i det höga gräset. Nyttig övning. Det blev ju en halvdold dirigering som hundarna klarade bra. Det var viktigt att tänka på vinden när vi skickade. Därefter kastade han en kort och en lång markering, den sista med skott. Vi fick skicka varannan gång så att alla fick en av varje. Kul övning!
Vi avslutade med att de fick hämta en minnesmarkering som Sören kastade 4 timmar tidigare då vi fick ut till träningen.
Vi fick gå fram en i taget så att hundarna inte skulle se varandra. På så sett fick de ingen hjälp och vi kunde se den egna hundens minne. Asti var sist och klarade det jättebra.
Jag är  jättenöjd med Asti. Hon känns ihand och arbetsförmågan och motivation kan ju inte vara bättre!
Hela vägen hem var Lotta på mig: Du måste anmäla dig - du måste anmäla dig.              Ja, ja........jag ska!!!!!!

14
Har vi blivit totalt tokiga......
Annika och jag, som gick upp tidigt för att åka och titta på Unghundsderbyt i Västerås?
För 2 år sedan utsatte vi oss också för detta. Gå i hällande regn och bara titta på hundar. (????)
Nu liksom då var det som att stå i duschen i 4 timmar! Det regnade oavbrutet!
Vi fick i alla fall miljöträning för våra hundar - mest fotgående och passivitet. Asti har blivit en hejare på att sitta när det skjuts och andra hundar jobbar. Hon är på alerten och följer med hela tiden - ingen dummy blev omarkerad från hennes sida men det bästa av allt var att hon  inget fick göra, bara gå där med mig. Mot slutet gnällde och frös hon (trots täcke) och tyckte att hon sett nog och ville in i värnen.
Det ville Annika och jag också så vi åkte hem innan det var klart. Resultatet får vi läsa på SSRK´s hemsida senare.

13
Igår......
var Ulla, Annika, Mona och jag i "min" skog och tränade markeringar. Svåra, svåra vart de i den uppvuxna slybevuxna kraftledningsgatan. Våra hundar är såååå duktiga och klarade detta utan större problem. De fick ligga i och jobba och alla lyckades!  Sedan gick ut på golfbanan eftersom ingen spelar golf när det regnar. Det var bara vi, tokiga hundtränare, som trotsade regnet. Där blandade vi markering med "minnesö", som vi skickade till från olika håll. När vi blivit riktigt blöta och hungriga åkte vi hem till mig och grillade. Vi satt i vårt uterum och pratade till klockan var över 11 men ingen trodde att klockar var så mycket för det var så ljust ute. Det var först igår som jag fattade att det snart är midsommar! Monas nya lilla valp, Mixa, var med och miljötränade. 
Idag hälsade jag på barnbarnen. Alla måste få sitt!
Gunter är i London så jag har min tid för mig själv. Tyvärr blir det sena nätter när jag är ensam. 
Jag har svårt att slita mig från datorn.

8
Önskar mig mer tid.....
minst en dag ledig till/vecka skulle sitta fint!
Butiken tar alldeles för mycket tid speciellt all bokföring! Det finns inget TRÅKIGARE!
Nej, fram för en orörd dag speciellt vikt för hundträning! Kan dom inte lagstadga det i Bryssel, så har dom gjort nå´n nytta?
Den sista veckan har jag varit lite orolig för Asti, som hänger över maten och verkar inte ha någon större aptit.
Tankarna har gått från att hon inte längre gillar fodret till att hon kanske har ont i munnen.
Båda har jag nu förkastat. Hon äter inget annat foder heller men att knapra i sig stenhårda pansarkex - det går bra det!
Hon ser rätt otypisk ut för att vara en Labrador. Viftar på svansen när man tar i matskålen men luktar besviket på fodret, tittar på mig och ibland äter sakta halva portionen med besviken min och lämnat resten åt sitt öde. Ibland äter hon inget.  Meira tar ett extra varv runt, slänger långa blickar och undrar varför inte hon kan äta upp resterna! Asti får 2 dl åt gången och det är precis så mycket som hon mäktar med. Asti har aldrig slängt i sig maten, hon tar god tid på sig men det här är något nytt.
Är verkligen Skipper Astis mormor - det matvraket?
Nu är hon inte sjuk förövrigt. Hon springer som bara den!

4
Riktig vattenträning....
hade vi idag hos Jenny Hamring. Alla jaktprovsattribut fanns på plats - bössa, vilt, båt och konkurrenter(!).
Det blev ett bra riktmärke för var Asti står inför ett prov. Hon tyckte som vanligt att alla närvarnade apportörer kunde ta en vilopaus så hon fick göra jobbet själv men nu bestämmer inte hon allt och då kommer ett och annat pip. Jenny, som inte träffat Asti tidigare tyckte att jag skulle gå bort och göra någon övning åt andra hållet så att hon inte sitter och laddar hela tiden. Nu hjälper inte det på lilla Asti, det vet jag sen gammalt. Bästa sättet att få henne tyst är att dominera bort det. Sista halvtimmen var hon helt stum.
Asti var stadig och jag kunde vänta länge, länge innan jag skickade. Jag fick ett bra tips: att blåsa in henne rätt verkade inte ha någon effekt, det blev snarare lite skrämmande. När jag berömde henne hela tiden kom hon rakt in till mig. Hm....något att tänka på.... "Hon är definitivt färdig för NKL sa Jenny. Asti kändes i hand, hon simmar fort och sprang långt upp på land utan att lägga ner viltet och skaka sig. Båten bryr hon sig inte ett dugg om - och varför skall hon göra det när apporten är viktigast!

3
Repris.....
på gårdagen gjorde jag idag fast hade längre avstånd vilket gjorde att vinkeln blev ännu svävare, puh...!...nu fick jag ta det lugnt och bara skicka Asti när hon såg säker ut.... och det gick jätte-bra! Mina övningar börjar likna EKL.
Det är ju så roligt att utmana henne på lite svårare saker och det märks att hon tycker om det. 
Lycka är att ha en motiverad hund!!!!
(undrar om jag skall våga anmäla till NKL?) :-)

Eftersom jag halvt är Vaxholmsbo  numer måste man ju vara med på evenemangen också, så ikväll stannade jag och såg alla fina gamla Waxholmsbåtar komma i parad och lägga till vid kajen. En mäktig syn. Fullt med folk och parkeringskaos - men vad gör väl det när det är traditionen:  Skärgårdsbåtens dag!

2
Träning i regn....
idag lade jag upp en träning för Astis minne och dirigeringsförmåga.
6 öar där 4 st låg med ganska liten vinkel från varandra och 2 st åt motsatt håll + en dold fick bli spelplatsen.
Någon Alzheimersymptom har hon inte och att springa dit jag pekar har hon inte heller haft problem med.
Hos Sören förra veckan tyckte han att jag skulle ta god tid på mig och berömma mycket när hon tittade på rätt håll innan jag skickar så det gör jag mycket noggrant nu.  Det gör att hon litar på mig när jag skickar på dolda också. Bra tips!
Båda hundarna var så blöta att man kunde tro att jag vattentränat istället.'

Maj

27
Länge....länge hade vi träning hos Sören igår.....
Det vara bara Lotta och jag som var där och vi fick oss en stor dos med tips om hur vi skall agera i olika situationer som kan uppstå. Har man en så´n snabb hund som Asti så kommer sådana situationer snabbare än blixten, tro mig!
Vi skickade först till ett målområde en bit upp i en skogsbacke och körde in hundarna på det och backade samtidigt ut på ett fält för att få ut avståndet.
Sedan lade vi ut ett område till på halva sträckan en bit ut till höger. Så körde hundarna ut till det gamla området igen med det nya som störning och dirigeringsområde.
Det låter ju ganska basic men Sören petade hela tiden i hur vi stod, hur vi skickade, hur vi agerade med pipa och handtecken samt inlevereringar. Det var så nyttigt att få allt detta på plats och snabbt tänka si eller så. Det borde sitta i ryggmärgen men .......efter alla dessa år man tränat hund har man på något sätt inte tagit detta på så stort allvar. Man har tränat hunden, inte oss själva.
När problemen sen kommer skyller vi på hunden när det är vi som är otydliga och inkonsekventa. Tvekar hundan, backar man och gör det enklare och med mer motivation och tydlighet. Man måste tänka efter varje gång: vad gör jag eftersom hunden inte förstår. 
Så enkelt är det! (?)
Vi lade på mer störning och skott vart efter men det var inte hundens resultat som vi fokuserade på utan hela tiden hålla en bra handler-nivå. Från 16.50 till 20 höll vi på men hundarna var ändå pigga när de jobbade. Lotta och jag var mycket nöjda med alla konkreta råd vi fått. Det är mycket att tänka på och allt man slarvat igenom tidigare avslöjas även i ett enkelt träningsupplägg. 
Sören är bra på att ge beröm och få oss att känna när vi gör "rätt". Det är känslan som måste sitta i ryggmärgen.
Fram för mer handling!!!!

14
Känns som jag varit borta längre....
och trött i ögonen blir man av att köra så långt ensam (2x ca 42 mil) och på det för lite sömn ......ingen bra kombination!
Jag har ingen aning hur många hundar som kom till träffen - slarvigt av mig att inte räkna.
Vädret var helt OK  - lite sol och lite moln. En liten skur kom imorse.
Tack Birgitta och Janne för en trevlig träff. Ni ställer verkligen upp!!!
Bilder kommer.

Lika euforisk som jag var på vägen hem från Sören i tisdags - lika nedslagen var jag på vägen hem idag.
Asti kan bättre.... de senaste veckorna har hon t ex tagit allt vilt helt spontant och levererat i hand. 
Men inte idag.... känns som starten på prov flyttades fram en evighet.  Men, men...... de är inga maskiner.
Imorgon är en annan dag. Jag ska nog tina lite vilt till helgen......

.

12
B-provsträning.....
hade vi hos Sören idag. En riktig genomkörare!!!!!. Det var ett synnerligen långt prov. 
Vi började kl 16 och avslutade vid 20-tiden på 3 (?) hundar. 
Jag känner mig stärkt med Astis attityd och arbete så det är inte långt kvar.
Lite finslipning här och där, se´n så......
På hemvägen stannade jag till vid Täby Akutmottagning för att visa upp mitt fästingbett jag fick i söndags men de ville inte ta emot mig ( halva vaden är bara uppsvullen) ...avvakta och se vad det ända de sa och skickade hem mig med ordinering Asolsprit!!!
De har väl Akutmottagning i Växjö om det skulle tillstöta något, hoppas jag.  I morgon startar Asti och jag kl 04.00 den långa resan för att vara med på kennelträffen i dagarna 2.

11
Där satt den.......

vi viftar på svansen och niger för
Astis bästa kullbror Trulle och matte Susanne.....som igår tog sin 1:a i NKL. 
Snyggt!!!!
.
Det sätter press på dig, Asti! .......men .....hon har verkligen mognat och tar inte för sig lika mycket längre.
Hoppas det inte är en tillfällig svacka (?) för just nu är hon en gudomlig hund att föra!

9
Viltträning........
idag med bara med vit- och svartfåglar....... så här stolt är Asti numer att apportera dessa fåglar
och avlämningarna är helt OK!
Bilder

7
Åh, så skönt att vara hemma igen....hos hundarna!
1 veckas kultur i Toscana räcker!
Lagom (oh, vad jag älskar det ordet) med kultur, mat och vin i en salig blandning. Dagstemperaturen var behaglig men att sitta ute på kvällarna kunde man bara drömma om.
Vi bodde på en vingård utanför Florens, inte helt fel. Huset beboddes av självaste Mona-Lisa på 1500-talet. Det finns godkända dokument på det från kulturministeriet. Det kändes lite högtidligt att trosa omkring på ägorna, det måste erkännas. 
Vi hann med  Pisa, Cinque Terre, San Marino, Florens och Siena varvat med vin- och olivoljeprovning.
Shoppingen var blygsam - inte likt mej (!) men några saker kunde jag bara inte låta bli. Man får inte helt falla ur.

Bilder kommer.

Dagens eftermiddag ägnade jag åt att samla familjen igen. Asti hämtades hos Anne Nerell och Meira hos Anna (uppfödaren) Erlandsson.
Tog fram lite vitfågel för tining - imorgon skall vi fila på vilthantering. ....nu är allt som vanligt igen!

April

28
Hej då Sverige - Ciao Bella Italia!!!!!

22
Många timmar blir det när vi tränar hos Sören.
Igår var det dags igen. Målträning över ett jättedike fyllt med vatten men vad betyder kallt vatten för en högmotiverad 
hund som Asti. Hon tar sats och flyger över som ingenting och inte tappar hon fokus heller. 
Hon är härlig att se och en fröjd att träna!
Vi gick på en mini Walk Up och hon höll sig vid min sida hela tiden. Stadgan var utmärkt men stoppsignalen måste vi 
fila mer på. Den fungerar som en norsk blinkers.....fungerer.....fungerer ikke....fungerer....fungerer ikke......
Viltträningen består av trut och kråkor och hon tar nu allt varje gång. Jag kommer nog att fortsätta med det några veckor 
till innan jag blandar in änder  och andra mumsfåglar. Hon får inte börja välja igen.

18
Så här många

rosor fick jag av Gunter. Lika många som jag fyller.......(?)

.

13
Skönt med ledighet och soligt väder.....på samma gång!
Jag avslutade helgen med att vara funkis på en dummy-trail på Sundsta.
Roligt att träffa alla igen. Det var länge sedan jag var på ett jaktprov och det sög verkligen in i själen att få starta.
Att få stå på första parkett och se alla duktiga hundar kändes magiskt. En del var så duktiga så man rös.
Vädret var perfekt med dimma och 5 gr varmt på morgonen och efter lunch kom lite värme - så där lagom för hundarna som jobbade. 10 st gick till final och efter lunch var dom bara 6.  2 st fick till slut var sin låååång markering för att skiljas åt. 
Trevligt var att Lasse Johnsson gav oss fria händer att skjuta och kasta efter eget huvud och att trappa upp svårigheten vartefter.
Jag skall nog träna Asti med vilt i veckan. Hon fick en dos skott-träning i går. Nu måste vi få till det........

.

GLAD PÅSK !!

( kunde inte låta bli..........)

8
Som vanligt.... en jätte bra träning...
hade Kola-Lena - Lotta och jag hos Sören igår.
Det känns lite tjatigt att skriva så varje gång men så är det. Den ena gången överträffar den andra 
och han vet allas svaga punkter och trycker extra på dessa.
Igår var det drillning med närsök, få över hunden över gammal lega och därefter sidotecken med 
dold dummy och störning bakom.
Asti skötte sig och alla tycker jag gjort STORA framsteg. Hmm.. det känns så.....

EUFORISKT!!!!

Något litet pip kom men annars är hon stadig och känns i hand hela tiden.
Jag skall hålla henne låg lite till för att sedan bygga upp lite i taget.
Igår var hon osäker fler gånger och det är bara bra, sa Sören för vi vet att hon kan
så det är ingen fara på taket.

3 
SOMMAR......
vilket väder vi har i Stockholm.
+25 grader var det i uterummet. Precis som en svensk högsommardag!!!!! 
Naturligtvis måste vi passa på att träna i det fina vädret.
Asti drillades på "uuut" och närsök och skötte sig som vanligt, Bra!

2
April, april.....
jag trodde jag skulle åka på något aprilskämt i år men nej - inte vad jag märkt.
Idag var Asti och jag på en liten lugn träning i det sköna vädret. Hon känns lugn runt mina fötter
och verkar stadig hela hon. Ett och annat hopp fick hon till men förövrigt är jag såå nöjd.
Jag har nästan glömt hennes hopp - det var länge sedan hon gjorde det.

Mars

30
Måndag morgon.......
och jag känner mig trots sommartidsomställningen utvilad.
Solen håller på att bryta igenom och eftersom jag jobbar em tänkte jag ta en ordentlig skogspromenad med hundarna innan.
Min lilla mamma, som i onsdags opererades, kommer förmodligen "hem" idag.
Trots sin höga ålder klarade hon av den och är glad att se oss vid besök.
En fördel kan vara att hon inte vet vad som hänt och därmed har hon ingen oro för den kommande rehabilitering.
Det finns för- och nackdelar med allt!!!!

26
Nya tag...........
har vi idag tagit med Astis träning uppe hos Sören.
Som vanligt var det ett toppenupplägg för just Asti men så var vi ju ensamma att träna.
Sören tog med Skinner som störningshund. All fokus lades på Asti´s varande runt mina ben. Där det oftast brister vid 
förflyttning. Vi fick ner henne på en för henne klädsam nivå d v s låg och osäker. Jag fick flera tillfällen att korrigera och jag 
såg att svansen var där den skall vara. 2 små pip i början av träningen kändes överkomligt. Resten av tiden satt hon vid 
sidan och kändes "i hand". 
Vi stod länge stilla och bara tittade och hon bara satt där utan förväntning. Det kändes sååå bra.
Det var en fantastisk eftermiddag i solen på det snöklädda fältet med ytterst lite vind och vi avslutade först strax före 18. 
Sören petade i detaljer, vilket jag uppskattar, och som jag  ibland är mycket medveten om att jag gör. 
Det är så frustrerande att ändå göra så. Hmmmm.... Skärpning Pia!!!!

23
Väcktes i ottan av..........
att telefonen ringde, 05.40,  det var från hemmet där mamma bor.
Att det ringer så tidigt är olycksbådande och mycket riktigt.  Mamma hade ramlat och brutit lårbenshalsen.
Here we go again! 
Skall nu mamma genomgå samma lidande som pappa? Mamma är inte precis någon ungdom - fyller 92 år i maj.
Nu ligger hon och väntar på operation och det kan dröja eftersom de väntar på att hennes hjärtvärden skall gå ner.
Troligen har hon också haft en liten infarkt.

Men det finns glädjeämnen också:
Idag fyller barnbarnet Viktoria 6 år och Meiras valpar blir hela 5 år.
Vi säger GRATTIS till alla födelsedagsbarnen!!!

.

20
Istället för att..........
åka på en trevlig provledarträff som SSRK Östra anordnar i helgen får jag vackert stanna hemma och göra bokföring.
Livet leker inte alltid......

.

17
Äntligen.........!!!!!
Igår kom så de efterlängtade varorna från England!

Kom till oss och fräscha upp er gamla träningsutrustning 
inför den nya säsongen!!!!!

Hamngatan 15 i Vaxholm.
Tel 08-541 311 10.
info@djurshopeniwaxholm.se

Snart är också vår hemsida klar för publicering.
www.djurshopeniwaxholm.se 

.

14
Tiden går fort.......
och vi har haft öppet en hel vecka redan. 
Vi trodde att vi hade tänkt på det mesta när vi beställde hem varor inför öppnandet men kunder kommer och frågar ytterligare efter 
både det ena och andra. Hur mycket prylar till hundar och katter finns det egentligen?
Önskemålen är många men vi är inte någon serviceinrättning...........
.......vi klipper klor men där går gränsen - vi är inga pälstrimmare och definitivt inte ett hunddagis. 
Frågan är naturligtvis fri!
Men det är roligt att träffa så mycket folk och alla är trevliga!
Jag går fortfarande och väntar på varorna från England. Hur lång tid kan det ta att skicka en låda från detta ö-rike?

Så mycket apporteringsträning blir det inte just nu - blöt snö är ingen höjdare att träna i.
Det blir lydnadspass och lite andra olika aktiviteter ett tag till.
Längtar till våren och ljusare tider även om det medför mina hat-objekt nr 1: fästingar, ormar och mygg!

.
9
Trött och lycklig.........
är jag efter första dagen. Fullt med folk hela dagen i butiken och i dagskassan var mer än väntat.
Disken såg ut som om vi bedrev blomsteraffär istället och det var så roligt att så många vänner kom på besök.

ETT JÄTTESTORT TACK!! 

Igår tog vi en skön och efterlängtad långpromenad i skogen. Asti var lös men under uppsikt. Man vet ju aldrig vad den 
slynan hittar på, för i dom situationerna är hon inte ett dugg "tuff". Hon gömmer sig runt mina ben och säger ingenting. Meira är  bitchigare och fräser ordentligt mot alla uppvaktande hanar.  Trots hennes kastrering finns det hanar som tycker hon luktar gott.  Jag önskar Asti kunde lära sig mer av Meira. 

Nu i mars stundar 6-dagarsveckor full tid för mig (hemska tanke) men i april blir det bättre. 
Då saxar vi halvdagar och varannan lördag. Då skall Astis träning tas upp igen hos Sören och jag får mina heliga skogspromenader tillbaka.

6
ÄNTLIGEN!!!!!
I morgon är det dax ! Vi öppnar!!!!
Passade på att ta några BILDER på den färdiga butiken innan jag åkte hem ikväll.
Det var lite nervöst idag för Telia har som vanligt inte gjort sitt och fått Internet att funka hos oss.
Och inte verkar de bry så värst mycket heller........

MAN BLIR LITE SMÅTT HISPIG NÄR INTE KORTTERMINALEN FUNKAR TILL INVIGNINGEN.

Nu har vi med Point´s hjälp fått den att funka via telefonjacket. Det kallar jag service!
Vi saknar fortfarande alla varor från England men det är på väg........har de sagt i 2 veckor nu. (?)
Den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

Igår kom de första kunderna till oss. Annika och Mona kom förbi och handlade på "genrepet".
Tack snälla för söta tulpaner. De pryder sin plats vid disken!

Asti började löpa igår, den slynan!

2
Igår trängde 5 tjejer in sig i........
1 bil för att åka till SSRKs Östras årsmöte vid Kungens kurva.
Som vanligt träffade man alla trevliga likasinnade vänner.
På årsmötet diskuterades mest delningen av klubben. Den viktigaste punkten av alla just nu.
Dessutom behöver vi fler prov och provledare. Jag ,Annika och Mona tar vårt ansvar och kommer att bidra med ett prov i höst.
På mötet träffade jag också Sverker, som övertagit Astis kullbror Ken. Vi diskuterade syskonen och bestämde 
att träffas och träna framöver. 

Idag fyller Gunder år......Grattis!!!!!

.

 .Februari

27
Idag fick vi kalla på experthjälp...
arkitekten Gunter kom till undsättning och strukturerade inredningen i butiken.....men HJÄLP lokalen är för liten. 
85 kvm är inte mycket för all sortiment man "behöver", det ser man nu när alla yta börjar fyllas.  
En vecka kvar och det är JÄTTE-mycket att göra och hela tiden kommer det nya varor - den ena pallen efter den andra. 
Jag har inte burit sååå många ton/dag i hela mitt liv. 
Elektrikern blev klar idag - vilket lyft det blev för hela lokalen när han tände alla spottarna. 
Ljussättningen gör verkligen underverk. 

25
Ingen träning idag....
vi var bara 2 st som kunde åka så det blev inställt. Sån´t händer. Nu blir det träning först hos Sören när det är 
tillräckligt ljust på kvällarna. 
All min tid går åt att ställa butiken i ordning - alla foderhyllor är på plats och nu skall resten av inredningen upp. 
Det mesta av varorna har kommit och ligger överallt efter avprickningen så det ser mer ut som ett oorganiserat kaos än 
en trevlig överskådlig butik. Men till invigningen den 7 mars skall allt vara tipp topp!!!!

.

18
3 veckar mellan träningarna är väldans lång tid......
det märktes på Asti idag när vi var uppe hos Sören. Hon var lite i gasen och det kändes inte så kul att hon var tillbaka
igen på ruta 1. Nu skall vi träna nästa onsdag igen. Skam den som ger sig.....!

.

14

Idag skulle jag har varit på SSRK´s intruktörsmöte vid Järva Krog men ödet ville annorlunda.
Igår fick jag en allergisk reaktion runt mina ögon (= inget smink) och imorse vaknade jag med ett 
ryggskottsliknade smärta i ryggen (= kan gå men inte sitta). ......men vädret är bra......

.

Fredagen den 13:e......
och Asti fyller 3 år! Hon fick ett nytt sorts ben att gnaga på och det föll till belåtenhet.
Vi grattar alla Astis syskon på den stora dagen!

.

11
Den efterlängtade träningen......
hos Sören uteblev idag. Han är i Holland på viktigt uppdrag.
En lång skogspromenad blev det istället på isiga stigar. Man fick verkligen koncentrera sig så man satte fötterna rätt.
Vem hittar mig om jag skulle bryta benet........? Även om mobiltelefonen är till stor hjälp så vore det svårt att guida någon rätt.
Efteråt bjöd Ulla på fika och jag fick gosa med Bess en stund. 
.

7

3
Min solstråle och glädjespridare.....
så fort Asti förs på tal får alla ett litet leende på sina läppar......undrar varför.....  :-) ?
Vad ser de framför sig..... en hoppande hund full av energi med en utstrålning och självförtroende få förunnat.
eller........

Eftersom jag tillfälligt slutat hos Ingela och Sören inte vill att jag skall träna själv, händer det inte så mycket med hundarna
men det passar mig ganska bra just nu för butiken tar mycket av min vakna tid.

Tack för alla lyckönskningar jag fått. Det stärker min tro på idéen.

Januari

28
Onsdag ojämn vecka = träning hos Sören.
Idag var det uppstramning med ledarskap, ledarskap, ledarskap, ledarskap, ledarskap, ledarskap......
...och vi fick Asti dit vi ville.... lite osäker så hon måste lita på mig.... totalt avslappnad. Hon la´ sig ner.... totalt lugn.....
Det ni.... har ni sett Asti så...? ....Jag bara frågar.....?????
Hon är såååå gullig!!!!!!!! 

Nu är det slut på sötebrödsdagarna för min del.....nu stundar hårt arbete......
Jag har köpt en butikslokal i Vaxholm. Jag skall sälja hund- och kattprodukter. Förutom all bjäfs som man måste ha  (!)  
skall jag inrikta mig på bruks och jakt. Jag skall importera en del från England. 

Stort tack till Fran för all din hjälp från London!

Jag räknar med att  öppna den 7 mars med massor av erbjudanden. 
Naturligtvis får alla jag känner rabatt på allt utom foder!
Välkomna!!!!!

27
kl. 7.30     Yäääääääsp..............
vilket sövande väder. Jag skulle vilja gå i ide! 
Hundarna har fått mat och varit ute på tomten en runda. Nu sover de gott i sina bäddar. Jag tror jag gör mig en kopp kaffe 
och återvänder till sängen tillsammans med tidningen! .......(och stannar där resten av dagen).

21
Vad hände idag....?
Asti lugn som en filbunke :-).........nära på i alla fall.
Jag åkte idag till Ingelas träning bara för att träna fotgående och passivitet i en miljö där hundar springer och 
dummy flyger och far.
Hon var så gullig och svarade på de få korrigeringar som jag behövde göra.
VILKEN LYCKA!!!!

19
Årets första Spret-träning....
ordnade Annika och jag igår i ett fantastiskt vinterväder. Sedan åkte vi hem till Ulla och fikade framför brasan.
Asti betedde sig som en omogen tonåring vilket gjorde mig stressad och irriterad. Något man absolut inte får bli med Asti. 
Då blir hon hoppig och klängig. Men jag vet ju också att man inte kan låta henne sitta i en bil och tro att hon skall fungera 
när det är hennes tur. Jag skall aldrig, aldrig mer göra så. Hennes arbetade finns ju inget att klaga på. Hon ger järnet varje gång. Trots det var hon nära att sättas ut på Blocket när jag kom hem. Idag har hon varit urgullig hela dagen och inte alls till salu!

16
Vilken lämplig jaktdag......
Så var det dags för fasanjakten. I ett otroligt väder i fina marker och med trevliga, välklädda gentlemän, stod vi så på 
första såten. Jag försökte sträcka så mycket som möjligt på ryggen, med TUT , gick jag så bestämt och sade hela tiden 
FOOOT, KVAAAR, SITTTT och för säkerhets skull också handtecken. Efter en stund tyckte att min hund var ovanligt 
lugn och lydig när jag insåg att det var ju faktiskt Meira som gick vid min sida. Jag är numer så van att träna Asti att jag 
inte tänkte på vad jag sa eller gjorde.
Meira skötte sig och markerade bra, följde löporna och försvann in bland ris och annan vegetation fast beslutsam att 
alltid hitta apporten. Vad är vackrare än en svart labrador komma glatt tillbaka med en färggrann fasan i käften?  :-)
Det var så mysigt och avslappnande att gå med Meira idag att jag hade glömt hur det var. 
Hon är en jättefin jakthund och apportör. 

14
Härligt soligt träningsväder....
hade vi dag uppe hos Sören. Vi gick i de fina uppländska hagarna bland ekar och enar och la ut "öar" för hundarna att minnas.
Ibland kom någon störningsapport men alla hundar var duktiga och lät sig inte luras i första taget.
Asti togs ner där  hon skall vara, nämligen på jorden. Eftersom det funkar så bra i vardagen numer med fotgående och ett obefintligt hoppande var jag spänd på hur hon skulle reagera i jaktträningssammanhang. 
Visst är det skillnad men med lite hårda tag avslutades dagen med 1 - 0 till mig. 

12
Extra Spret-möte......
hade vi igår hemma hos Ulla, som bjöd på en urläcker andbröstpaj. Mycket gott!!!!!
Som vanligt gick diskussionerna höga. 9 viljor skall samsas och på något sätt går det alltid.
Nu sätter vi igång träningen igen med nya tag. Jag har ju redan börjat...........  :-) se nedan.

10
Min nya leksak.......
har jag hängandes om halsen och är en stegräknare. Nu tävlar Gunter och jag om vem som går längst. Jag tar gärna längre promenader nu för tiden för ingen vill ju förlora. Bonus är att jag även kan se hur många km  jag gått, hur många kalorier jag förbränt och även hur lång tid promenaden har tagit. Lite onödig info kanske men ibland vill man veta.......
Minimum 10.000 steg om dagen är bra för hälsan - sägs det!

Hur går det för detroniserade Asti? - Jo, hon sköter sig!

8
Asti våndas.......
att bli detroniserad tar på krafterna.
Att fullfölja min inslagna väg att vara den stora ledaren har fortsatt idag. Alla promenader har varit strikt hierarkiska.
Ingen går före en ledare. :-) Asti tar det hårt men fogar sig och blir så trött på kuppen att hon trynar ner sig i sin bädd och 
sover djupt all ledig tid. 
Ja, ja, jag vet att jag får skylla mig själv....... men bättre sent än aldrig....?
Ny regering brukar ju ändra på det mesta och Meira tittar på mig med sina stora frågande ögon .....
Varför har du blivit så här? Det var ju så bra som det var. Hon drabbas nämligen också av den nya regimen.
I förtrolighet viskade jag till henne att nästa vecka blir det fasanjakt!

7
Så var vi då igång.......
med träningen igen! En lång promenad i det sköna vintervädret runt Ekebysjön och kohagen fick hundarna och vi i morse. 
Jag tränade fotgående lite då och då och Asti var med på noterna. För en gång skull kändes det som om jag bestämde och 
hon följde efter. Det kändes bra från min sida men för Asti tror jag det var ett nederlag. 
Hon är en ledartyp ut i klospetsarna!!
Efter lunch åkte jag ut till Lidingö och Ingelas "fotgåendeträning".  
Vi fick beröm!!! Asti skötte sig och gick inte en tass före mig.
Vi blandade fotående med stadga men det stadiet har Asti passerat. Inget kan lura henne! 
Hon vet exakt när det är träning och när det är "på riktigt".
Sedan anslöt sig resten av gruppen och vi gick en lång transportsträcka "fot". När de andra i gruppen fick ta markeringar 
och linjetag gick vi bara där Asti och jag. Hon gick fot - hon gnällde inte - och - hon var uppmärksam på mig hela tiden.
Då åkte vi hem!
Sådan träning skall vi göra fler gånger. 
Nu ligger Asti i sin säng och sover. Hon är sååå trött och det förstår jag efter en dag då det blev ledarskifte på tronen.
Nu är JAG ledaren!!!! Länge leve ledaren!!!

6
ÄNTLIGEN.....
har jag blivit kvitt min förkylning. Den var ganska envis den här gången.  Hoppas jag inte smittades av något nytt virus idag 
då vi var på Nationalmuseum och såg utställningen "Lura ögat". Där fanns presumtiva smittare i mängder som hostade och snörvlade runt mig. Jag ångrade mig nästan att jag gick dit.
Helgerna har varit befriade från hundträning utom lite lydnad inomhus. Imorgon sätter vi igång hos Ingela. 
För min del blir det nog bara passivitet och fotgående. Men det är ju träning det också!!!!!

1
Mycket men vackert.......
var det på himlen vid midnatt. Det var ett himla smattrande. Fyrverkerierna blev bara vackrare och högre ju längre tiden gick.
Med barnslig förtjusning står man och imponeras!
Hundarna tittade lite förstrött men somnade om. Skönt att de inte bryr sig.

Precis innan nyår kom 3 jättelådor adresserat till SSRK Östra.
Nu har jag lite jobb att märka upp alla nya dummies som klubben beställt.

Dagbok 2008